Sparad i Hantverk och sånt, Önskelista/drömmar

Lyckan

Har börjat rita igen. Har inte ritat på många år och har egentligen aldrig hittat en stil som passar mig. Har väl alltid drömt om att kunna måla med djup, realistiskt och så. Men jag har inte den talangen. Så, jag har börjat hitta andra sätt och jag ritar och ritar och ritar och ritar. Det tar som aldrig slut. Motiven är nästan detsamma men ändå. Jag över, jag vill bli bra, vill bli bättre. Vågar ändå lägga ut dem på instagram. Och tror ni inte helt plötsligt att en av mina absoluta favoriter bland illustratörer frågar om hon får köpa en. Hur sjukt är inte det?! Så nu ska den scannas in och fixas på bättre papper. De är ju egentligen rätt små. Jag är i alla fall helt otroligt glad. Skulle lätt kunna ge bort till henne då hon är en sådan fantastisk kvinna. Men samtidigt behöver jag lära mig att ta betalt för det jag gör. Det blir en stor ära att få sälja den första teckningen till Jovanna. Och om ni inte har kikat in till henne så gör det. Ni hittar henne under namnet @drawbyjovanna och vad jag gör, det hittar ni här [wdi_feed id=”1″]

Sparad i Sonen säger

Sonen säger

På barnmottagningen. Sonen går fram till receptionen.

Receptionist – Vad heter du då?
Z – Vi har ju träffats, då visste du vem jag heter
Receptionist – Men jag träffar så många barn, jag kommer inte ihåg.
Z – Får jag papper kan jag rita mig så du kan se vad jag heter.
Han får papper och penna och ritar typ ett Z. Ger pappret till henne och säger
Z – Vad heter jag då. Läs.
Jag viskar Zacharias till henne 
Receptionist – Är det ett Z?
Z – Ja, det är det, vad är mitt namn då
Receptionist – Kan det vara Zacharias
Z – Ja, det är ju jag. Du visste ju. Nu kan du rita dit resten av min kropp.

Senare hos läkaren pratade Z så mycket att öronen trillade av oss alla. Han visade upp alla sina sår, fick plåster och berättade att de behövde ett sånt där genomskinligt glas för att lysa igenom hans panna. Han visade också att han kunde gå balansgång, på tå, hälarna och på sidorna av fötterna.