Sparad i Hälsa, Tankar, Viktresan

Att hitta sig själv 

Ja, här är det inte livat. Det beror på att mitt liv är livat. Att ha psykisk ohälsa, utmattning och svår pmds är visst inte helt enkelt. Har börjat lyssna på pms-podden. Så förbaskat bra. Så mycket som känns igen. Jag ska börja logga min cykel igen och se om vissa saker hänger ihop. Jag är på gång att faktiskt, på riktigt, ta hand om mig själv. Min kropp, mitt inre. Jag är viktig och värd att tas omhand. För att göra det ska menscykeln loggas. Som det är nu dyker den upp när den vill och pms:en med. Om jag är förberedd kanske det går lättare att hantera. 

Likaså vill jag bli vän med min kropp. Därför har jag gett mig själv en kickstart på ett gym. Vi är en grupp som träffas en gång i veckan för peppning och träning. Där emellan får vi träna själva och det gör jag. 

Jag försöker även äta, något jag tycker är väldigt svårt. Så jag kämpar på. Ett mål i taget varje dag, varje mål. Jag märker skillnad i kroppen när jag lyckats äta. Det är trots allt stora fördelar med det. Jag försöker lära mig att känna smak och struktur. 

Just nu är mycket som att lära sig på nytt. Som att lära sig gå igen. Jag håller på att lära känna mig själv. Och jag försöker tycka om den jag lär känna. Ett sätt att tycka om mig själv mer är att få färg på kroppen. Så idag fick jag lite mer färg och några busungar på armen 

Sparad i Hälsa, Tankar, Trollbottom tycker till

Är du störd eller? 


​Tyst kvinna, vet din plats. DÄRFÖR JAG SKRIKER. DET HÄR ÄR OCKSÅ MIN PLATS, dela den med mig istället för att ta en ifrån mig. 

Egentligen har jag varit tyst för att jag flyttat samtidigt som jag försöker hålla som arbetstagare och människa. Jag har nämligen sjukdom i bakgrunden. En bakgrund som inte alls är bakom utan runt om hela tiden. Jag lider av psykisk ohälsa. Något man inte får prata om helst. Det blir visst jobbigt för folk då. Jag tänker att ja, om du tycker det är jobbigt att höra, vad tror du då det är att ha det? Jag tänker inte vara tyst. Jag tror istället det är viktigt att prata om det! 

Sparad i Arbete, Hälsa, HBTQ, Politik, Sexualitet, Tankar

Post Pride Depression 

Så var årets stora kärleksfest över, Stockholm pride. Det årliga återkommande, där en sliter som en tok och samtidigt har så roligt. Jag brukar säga att det är värt smärtan. För ont gör det i hela kroppen, huvudet och ögonen går i kors efter veckans volontärande. Det blir många timmar per dygn och springer gör man, hit och dit. Alla glada människor, all kärlek, alla kramar, all glädje gör det så värt. Så kommer man hem och verkligheten kommer farandes som en tung blöt vägg. 

Väl hemma efter en mardrömsresa hem kom vardagen som en käftsmäll. Fast vanlig vardag är det ju inte egentligen. Inom några månader flyttar vi till hus. Huset håller vi på att renovera, samtidigt som lägenheten ska hållas i något slags skick. Folk som kommer och tittar på den. Tvätt som ska tvättas efter två veckors resande. På det ska jag försöka få anställning, fixa sjukskrivning, börja behandling och fortsätta det jobb jag redan påbörjat med min psykolog. 

Politiken börjar igen nu efter sommaruppehållet och det är dags att åka runt och utbilda föreningarna samt själv hinna få lite pepp och nya idéer. 

Ibland känns det som att hela livet är för mycket, men oftast bara efter jag sovit för dåligt under natten. För sömn är det viktigaste för att dagen ska bli bra. Tyvärr fungerar sömnen väldigt dåligt. Och dessa trötta dagar är ångesten alltid nära. Jag får svälja bort den hela tiden. 

Samtidigt ser framtiden bättre ut. Med lön, med hus vilket ger oss mindre utgifter i månaden. Med behandling som förhoppningsvis kommer hjälpa mig att kunna hålla fötterna på marken. 

Sparad i Dagen, Trollbottom tycker till

Håll igång

Jag har alltid varit en aktiv person. Gjort massor med saker, varit aktiv i föreningsliv osv. Nu, sen den tredje kraschen har jag fått börja lära om. Aktivitet, absolut men inte på bekostnad av mig själv. Tyvärr är det svårt att inte göra något. Som idag, vaknar med jordens huvudvärk, mår illa och är på dåligt humör. Alltså en dag som borde innehålla ingenting. Efter några timmars surande gör jag ändå lite. Det lilla blir till mer som blir för mycket. Samtidigt är det skönt att vissa saker blir gjorda. Men de skulle kunna bli gjorda i mer lagom takt. Så nu ligger jag här åter med illamående och huvudvärk men med mönster insatta i pärmar, tyget vikt, plantorna omplanterade och tvätten hängd. Frågan är väl om det var värt dagens hälsa

image

Sparad i Hälsa, Tankar

Känslostorm av tomhet

Det är tyst här. Det är okej, det är så ibland. För så är livet ibland. Min blogg är ju en spegel av mitt liv och just nu är mitt liv tomt. Det är kaos i mig själv och mina känslor. Det känns tomt i mig samtidigt som en massa känslor snurrar runt. Jag vet varken ut eller in. Jag finner inga ord, jag finner inte mig själv eller mina känslor. Jag hankar mig fram dag för dag. Så är livet just nu och det är okej. Det får vara så. Det viktigaste som energin får gå till nu är min son och mig själv.

kaosikroppen

 

Oärligt stulen från en googling