Sparad i Feminism, Okategoriserade, Sexualitet, Trollbottom tycker till, Uppfostran

Kränkta män

Det pågår fortfarande stora diskussioner kring huruvida det handlar om etnicitet eller inte kring mäns övergrepp mot kvinnor. Framförallt är det vita män som anser sig kränkta om de över huvud taget förknippas med en grupp som begår övergrepp.
Jag menar att det är de kränkta männen som är bland de farligaste. De har ingen självinsikt, de ser inte vad de själva gör eller förmedlar, de tar inget ansvar för sig eller vad andra (vita) män gör. De är bland de farligaste. Män som kan se att de hör till en grupp som faktiskt överlag har en syn på kvinnor som är fel.

Jag hävdar bestämt att den enda gemensamma nämnaren kring sexualbrott är män. Det säger givetvis inget om att alla män skulle begå sexualbrott. Det säger inget om att alla män skulle trakassera kvinnor eller har taskig kvinnosyn. Det enda det säger är att den enda gemensamma nämnaren kring alla sexualbrott är att det i klar majoritet är män. Det är män med olika etniska bakgrunder, det är män från olika kulturer. Det är män med taskig kvinnosyn och enligt den statistik som finns är det en minoritet av männen. Detta tar dock inte bort att den enda gemensamma nämnaren är just män.

När en säger detta så får en allt som oftast höra att det är bara vänsterfeminister som påstår detta. Det är naivt, det är kränkande mot alla dessa män som inte begår övergrepp. Men nej, det är kvinnor som säger detta, det är inte naivt, det är många kvinnors vardag och de som har rätten att känna sig kränkta är de kvinnor som dagligen blir utsatta för övergrepp. Om du som man blir kränkt av att jag som kvinna säger att den enda gemensamma nämnaren är män, då kan det vara dags att fundera på varför du blir kränkt. Är det för att du inte vill förknippas med övergreppen? Ja, då är det dags att fundera på hur samhället är uppbyggt. På hur samhällssynen på kvinnor är. Det är dags att bli feminist och jobba för det. För feminismen jobbar inte bara för att kvinnor ska få det bättre, utan att män också ska få det bättre. Inte bättre så som att män ska få mer status, få mer fördelar gentemot kvinnor. Utan där synen är att vi är alla människor på lika grunder. Där vi har samma värde.

När män säger till mig att svenska män inte begår sexualbrott eftersom de har en annan kvinnosyn, då säger dessa män till mig och andra kvinnor med liknande erfarenheter, att de övergrepp som svenska män begått mot mig, inte har hänt. De säger till mig att jag hittar på. Det är den indirekta kommentaren som fälls. Därför blir jag otroligt ledsen när sådant sägs. Det är att blunda. Problemet med övergrepp finns överallt, i alla kulturer, i alla länder. För en får inte glömma att i vårt land finns det olika kulturer inom den ”svenska” kulturen. Det finns många platser i vårt land där hela samhällen har taskig kvinnosyn. Det finns män som är uppfostrade med taskig kvinnosyn. De finns här, det händer här, det är ett problem här.

Blunda inte för problemet. Förstå vad det är kvinnor säger. De säger att det har inte med etnicitet att göra, det har med kultur och kvinnosyn att göra. Därför går det inte att säga något annat än att den enda gemensamma nämnaren är män. Gör inte debatten om sexuella övergrepp mot kvinnor till en debatt om rasism. Det är att frånta kvinnor sina upplevelser. För de blev inte offer för en etnicitet, de blev offer för mäns kultur och kvinnosyn.

kränktman

Sparad i Trollbottom tycker till

#mörkertalet

Alldeles nyligen blev hashtaggen mörkertalet (#mörkertalet) på twitter väldigt stort väldigt snabbt. Det handlade om att lyfta fram den mängd människor, framför allt kvinnor, som blivit våldtagna men som inte finns med i statistiken då det aldrig har anmälts. Mängden människor är fruktansvärt stor. Debatten fortsätter nu i dagarna då ytterligare en dom i ett våldtäktsmål fallit och männen går fria trots att bevisen (enligt vad jag läst) är rätt så säkra. Kvinnor (som är de som oftast våldtas) kan inte längre få upprättelse i domstol trots att de har bevis. Männen går fria. Detta skapar hat hos många människor. Jag förstår det. Det skapar frustration och ilska hos mig med. Men inte mot männen som går fria utan mot vårat rättssystem, mot domstolar, advokater, domare, nämndemän, politiker. När ska man ta tag i detta då det uppenbarligen är ett stort problem.

Jag är en av de som hör till mörkertalet. Jag anmälde aldrig, dels för att jag själv inte förstod från början att blir man drogad så är det våldtäkt. Jag trodde att jag fick skylla mig själv, precis så som samhället säger. Det är ganska länge sedan nu, men det har inte blivit bättre idag. Jag har mött unga kvinnor som blivit våldtagna, jag har peppat och stöttat dom att anmäla, trots att jag själv aldrig anmälde. De som anmält har bemötts av tvivel, ifrågasättande och skuldbeläggning.

Nu händer det dock ytterligare debatter som tyvärr för fokus från själva problemet. Inlägg på bland annat twitter anklagar män som grupp att vara gärningsmän. Det skrivs bland annat ”lås in er sons kuk och svälj nyckeln” (citat från ett tweet av @hejblekk). Jag ser det som ett problem att man lyfter in hela gruppen män till att vara förövare. Det är inte så och det ger fokus på fel saker. Här blir istället debatten huruvida män överlag är förövare eller inte. Jag som förälder till en son känner inte heller igen mig. Fostran handlar det snarare om, fostran att få mitt barn, oavsett kön, att respektera andra människor och att respektera sig själv. För oavsett vilket kön mitt barn har, lär jag hen att hens kropp är dennes och att ingen, inte ens vi föräldrar, har rätt att ta på den på ett sätt som hen inte vill. Jag har en son, men lär alltså sonen att hans kropp är hans och att ingen har rätt att ta på honom på ett sätt som han inte vill. Precis som jag lär honom att hans kropp är hans så får han höra att han inte kan röra min kropp på annat sätt än som jag vill. Han kan alltså inte ta på mina bröst, mage, rumpa etc hur som helst. Det handlar om att fostra till respekt, för sig själv och för andra. Det handlar inte om kön i detta fallet.

Fokus borde istället ligga på samhällets syn på genus, jämställdhet, privilegier, utsatthet, rättssystem. Till exempel har jag länge funderat på varför den övre straffskalan näst intill aldrig används i våldtäktsdomar. Vi måste förändra synen på att offret (oavsett kön) har skulden till övergreppet. Det är alltid förövaren som bär skulden till övergreppet hen begår. Jag önskar att man slutade lägga vikt vid vilket kön förövaren har utan istället lade vikt vid att få förövaren att faktiskt bli dömd och att hen sen faktiskt får vård och hjälp. Det finns bra hjälp och metoder.
Det spelar ingen roll att de två som begått övergrepp på mig är just män. Det hade kunnat vara kvinnor lika väl. Det sägs att 98% av förövarna är män. Visst, det kanske stämmer men fortfarande, förövare är förövare oavsett kön. Det är ett övergrepp som det är svårt att sätta ord på, som är lika avskyvärt oavsett könet på förövaren. Är det inte dags att prata om förövare istället? Prata om förövare, prata om att lägga skulden på rätt person, prata om straffskalans användning, om användningen av behandlingsmetoderna, prata om synen på våldtäktsoffren, på skuldbeläggningen etc. Men skuldbelägg inte en hel grupp enbart på grund av deras kön, alla är inte förövare för att de råkar vara födda med snopp.