Sparad i Feminism, Genus, HBTQ, Inga rasister på våra gator, Trollbottom tycker till

Regnbågsaktion

IMG_20170513_000242

Den blev av. Jag låg en natt och tänkte på allt möjligt. Jag har en övertygelse om att vi kan göra förändring, skillnad om vi bara går samman. Jag tror dessutom att mycket kan man göra väldigt enkelt. Så, tanken var att vi, tillsammans, vi i stan som vill kunna älska vem som helst, som vill vara trygga går samman. Tillsammans tar vi tillbaka den plats som blev otrygg. Utan att egentligen tänka över det hela så bestämde jag mig för att göra ett evenemang på Facebook. Sen fick jag se om det blev något. Det kändes svårt då jag inte känner så mycket folk i stan. Men så kom jag på att jag trots allt känner folk som känner folk. Människor som har stora nätverk. Eventet spreds rätt snabbt. Efter några dagar var flera hundra inbjudna. Jag kände ändå ett litet tvivel på om det skulle bli något. Var det här något som människor i stan ville stötta. Nåväl, jag är inte den som ger upp. Någon dag efter evenemanget lades upp hörde media av sig. En efter en.

Fredagen började närma sig. Ju närmare den kom ju mer nervös blev jag. Så igår, jag kom hem efter jobbet, sydde ihop en tröja åt en vän. Bytte om själv och vid halv tio kom vi ner till puben. Där möttes vi av en rätt full lokal, personalen hade pyntat stället med regnbågsflaggor och all mat hade serverats med en liten flagga med. Överallt såg man människor som satt med regnbågen på sig på olika sätt. Helt otroligt. Jag blev alldeles tårögd. Jag är oerhört sällan ut då jag helt enkelt inte är en krogmänniska. Men så roligt jag hade och så mycket kärlek. Jag önskar verkligen att alla som var där kände samma kärlek och trygghet som jag gjorde.

Egentligen tänker jag att det här behöver hända oftare. Alltså inte hatet utan kärleken. Kanske skulle fler regnbågsaktioner behöva göras på andra ställen med. Men det är ett uppdrag jag skickar vidare till andra som har mer energi än jag.

IMG_20170513_000236

IMG_20170513_010257

IMG_20170513_010323

Sparad i Feminism, Genus, Politik, Sexualitet, Trollbottom tycker till

Män som berövar mitt utrymme

I veckan har jag fått lyxen att bo på en segelbåt. Min svåger har en fin segelbåt och vi har ankrat i en vik här i Luleå. I viken finns en härlig badstrand och ena delen av stranden är ett naturistbad. Jag har aldrig haft något problem med nakna människor, mer än att jag är obekväm med min egen kropp och därför helst inte visar mig naken. Men som sagt, jag är totalt obrydd vad gäller andras nakenhet. En kväll i veckan, när det ändå var rätt kallt och stranden varit tom hela dagen åkte vi in med lilla båten för att grilla lite mat. Eftersom det var närmast från segelbåten till naturiststranden åkte vi dit, det var ändå folktomt. Jag gjorde ordning elden och gick sedan iväg för att gå på toaletten. På väg till toaletten möter jag en man som frågar om det finns en naturiststrand här. Jag pekar ut vart den är och förklarade även att vi var några där för att göra mat men att vi inte var så brydda (även om vi hade kläderna på). Jag gick och gjorde mina behov och på väg tillbaka till grillstaden så möter han upp mig. Han är naken, vilket jag som sagt inte bryr mig om. Han börjar fråga om jag badade naken eller åtminstone solade naken. Vad han nu hade med det att göra. Eftersom frågorna gör mig ställd och obekväm så säger jag artigt att jag måste gå och få koll på min son och grillandet. Framme vid elden blåser jag lite på den för att få liv i glöden och i ögonvrån ser jag hur mannen har börjat runka, vänd mot där jag står. Jag blir helt ställd först men sen blir jag förbannad.

När han hör hur min man och svåger kommer in med båten drar han snabbt på sig kläderna och går.

Det som gör mig förbannad är

  • Han tar sig rätten att minska mitt utrymme
  • Han har inget på en naturiststrand att göra
  • Han ger dåligt rykte för naturister (jag vet en del naturister som kämpat för att det ska sluta handla om att folk bara vill glutta och ha sex)
  • Han gör mig till ett objekt för enbart hans egen njutning skull
  • Han våldsför sig på min rätt att få röra mig ute i trygghet

Det är sådana män, sådana som han, som gör att kvinnor känner sig otrygga. Som sexualiserar kvinnor på ett sätt som enbart är för hans egen njutnings skull. Som tar sig rätten att ta bort kvinnors trygghet. Han är en sådan man som gör att kvinnor börjar ifrågasätta alla män. Det är sådant här som föder manshat då det visar på ett totalt kvinnoförakt. Jag har rätt till mitt utrymmer i vårt samhälle, jag har rätt att få röra mig fritt och känna mig trygg. Ingen har rätt att ta ifrån mig det, oavsett om jag vistas påklädd eller naken, oavsett om jag är på en naturiststrand, stan, skogen eller vart jag nu befinner mig.

Detta är orsaken till att feminismen behövs och den har INTE gått för långt. Män har gått för långt med sina befogenheter!

 

knullalite

Sparad i Feminism, Genus, HBTQ, Trollbottom tycker till

Queer the world – en tanke om genus

Genus är något som vi möter dagligen i våra liv. Det finns i våra privatliv, i våra sociala relationer och i vår kultur. När vi talar om genus möter vi också en hel del fördomar, myter och rena lögner. Till exempel finns en föreställning om att kvinnor och män är varandras psykologiska motsatser. Att män är intelligentare, kvinnor är mer omhändertagande, att män är mer våldsamma och att genusmönster inte går att förändra. Dessa föreställningar är fel.

Den moderna genusforskningen föddes ur kvinnorörelsens kamp för jämställdhet. Detta för att de flesta genusordningar gynnar män och missgynnar kvinnor. Därmed inte sagt att en förändrad genusordning inte gynnar män. Snarare tvärtom, det gynnar både män och kvinnor.

Så varför skulle då en annan genusordning gynna män som redan idag gynnas av den ordning som redan finns? Visst, det finns saker som män skulle behöva göra avkall på. De skulle behöva ta ansvar för vad män gör. I dagens debatter hörs väldigt ofta från män när genus eller feminism diskuteras ”att inte alla män..”. Nä, inte alla män våldtar, inte alla män slåss, inte alla män tafsar eller är sexistiska. Men, det finns en kultur, en genuskultur som säger att män ska vara sådana, som uppmuntrar män till sådant beteende. Om inte alla män vill bli dragna över samma kam behöver dessa män istället stå upp för en annan genuskultur, en annan genusordning. En genusordning där män inte anser sig ha rätten till andras kroppar. Egentligen är det rätt enkelt. En kultur där män ska bete sig civiliserat.

Så varför är det så svårt? Förmodligen för att det är så starkt rotat och att det okända är skrämmande. Förmodligen för att många män inte vill lämna sin makt. Det handlar nämligen om att se vilken makt en har, vilka privilegier en har och sen göra avkall på en del av dem. Och visst kan det vara skrämmande men det kan även göra att livet blir så mycket bättre.

Om du råkar vara man och läser detta. Fundera då på vilka privilegier du har enbart för att du har en snopp. Är det privilegier du kan leva utan? Var då tydlig med att du inte vill ha det som det är nu. Ta ansvar för det du gör och ta ansvar för att säga ifrån om dina vänner tafsar, är sexistiska etc.

Jag har aldrig riktigt förstått varför män kan uppleva kvinnor så farliga. Vad är det som är så farligt med att en kvinna tar plats, säger ifrån, uttrycker en åsikt? Väldigt ofta som en kvinna gör det blir hon påhoppad och med dagens teknik är det väldigt lätt att slänga iväg en sexistisk kommentar utan att tänka efter förut. Skulle du kunna säga till en kvinna, ansikte mot ansikte, att hon är en hora och att du önskas hon ska våldtas? Kan du inte det, så skriv det då inte heller. Det är inte svårare än så.

Ibland möter jag män som säger att de är så bestörta över att kvinnor går över vägen, ökar takten när de går hem på kvällarna, om de nu råkar hamna bakom en kvinna. Jo, visst är det tragiskt. Men fundera över varför det är så. Hur ska kvinnan som går före dig veta om du är en av de män som inte tycker sig ha rätten att tafsa, skrika eller våldta? Fundera över om du någonsin mött en kvinna som inte blivit trakasserad av någon man? Jag känner ingen. Så jo, så länge genusordningen ser ut som den gör kommer kvinnan framför dig förmodligen känns sig otrygg och du är en del av den genusordningen.

För en tid sedan samtalade jag om feminism och värdet av feminism inom en organisation. Det jag då sa var att det handlar om att vända på perspektivet. Ett problem som finns inom organisationen är att det är svårt att få kvinnor att engagera sig. Men istället för att fråga sig varför det är svårt att engagera kvinnor så bör frågan ställas, vad gör män för att kvinnor ska vara välkomna och få plats? Inom vilka områden engagerar män sig? Avsäger sig män sin plats i tex en styrelse, i ett uppdrag för att en kvinna ska få plats istället? Lyssnar män? Vem driver igenom beslut, vem lyssnar medlemmarna till?

Det handlar egentligen om att queera organisationen. Alltså att istället för att se på det avvikande så tittar en på de normer som råder. Istället för att titta på ”problemet” så tittar en på hur ”problemet” ens kunnat få uppstå. Problemet är sällan det problem som uttalats utan ett problem om vilka genusordningar och normer som råder. Mitt råd är alltså att vända på synsättet. Tycker du det som man är jobbigt att kvinnan går snabbare framför dig, fundera då på vad det är som gör att hon gör det. Vad kan du göra för att förändra situationen?

 

feminism

Sparad i Feminism, Genus

En kvinnas väg till en smörgås

Går in i köket. Tittar på bänken. Full med skal från päron. Tittar på andra bänken, full med disk. Öppnar diskmaskinen och har turen att den är tömd. Fyller på den, tömmer hoarna från matrester. Diskar undan en gryta och börjar fundera på vad som ska lagas till middag imorgon. Ifall något behöver tas fram från frysen.

Samtidigt plockar hon bort grytlapparna från bänken och lägger ner dom i lådan. Ställer tillbaka några maskiner där de ska vara och letar fram en ren disktrasa. Torkar bänkarna och slänger skräpet. Noterar att soppåsen är full. Knyter ihop den och är förståndig nog att inte gå ut med den (fyra trappor) utan tänker att hon ska sätta upp en lapp på dörren så att mannen kan komma ihåg att ta med den imorgon bitti. Går tillbaka in i sovrummet och plockar ihop disk och skräp därifrån. Ser tvätt. Går tillbaka för att hämta tvätten och lägger den i tvättkorgen. Korgen börjar bli full så hon laddar en maskin så det bara är att slå igång imorgon. Då kommer hon på att torkställningen inte är tömd. Hon går och viker ihop tvätten. Medan hon går till garderoben med kläderna rättar hon till mattan som katterna har sladdat ihop till en hög. Barnet drömmer mardrömmar och gråter. Hon går dit och tröstar, ger barnet lite vatten. Plockar upp täcket som trillat ner på golvet och det där gosedjuret som saknades. Schasar ut katterna och stänger försiktigt dörren. Plockar lite skräp som ligger där på byrån i hallen och slänger det.

Till slut kommer hon till soffan, sätter sig ner. Plockar ihop några böcker och papper som ligger på ena soffkudden och lägger ihop det till en ordnad hög. Viker ihop filtarna och lägger kuddarna till rätta. Kommer på att hon skulle ju göra en smörgås. Går till köket och kommer på att hon skulle ta fram något ur frysen för middagen imorgon. Öppnar kylskåpet för att se om det finns något att göra av det som finns där. Plockar bort en gammal öppnad förpackning av gräddfil. Tar fram smör och ost. Men innan hon stänger kylen flyttar hon på några saker så det ryms mer i kylen. Hon tar fram en smörgås och gör ordning den. Torkar bort smulorna och ställer in smöret och osten. Öppnar frysen och tar fram morgondagens middag. Kommer på att hon skulle ju frysa in bananer. Hämtar bananer och skär ner dom i mindre bitar. Lägger dom i frysen. Tar smörgåsen och går till vardagsrummet. Går tillbaka till köket och hämtar vatten. På vägen dit ser hon en övergiven kaffemugg. Tar med sig den och ställer den bland den disk som väntar på att få hamna i diskmaskinen. Sätter sig ner i soffan och äter smörgåsen. Hon känner sig lite trött. Ser sig omkring och tänker att det är dags att städa.

Sparad i Genus, HBTQ, Trollbottom tycker till

Det här med hockey och fans

Jag tycker det är galet roligt med hockey och jag är sedan många år ett Luleåfan. Nu när jag har möjlighet att faktiskt gå på matcher har det också blivit ännu roligare att följa med. Det som dock gör saker så himla trist är attityden kring andra fans då det går dåligt för laget. Jag har ett flertal gånger skrivit på lagets sida på facebook och bett folk att fundera kring sina ordval. Att försöka förnedra och förminska spelarna genom att kalla dom för kvinnor, horor, fittor eller annat liknande är inte okej. Det skulle absolut behövas mer feminism inom den mansdominerade hockeyvärlden. Därför känns det förvisso extra roligt att heja på ett lag som har en feminist (Johan Forsberg) som uttalar sig kring det. Det hoppas jag han fortsätter med, för det behövs att spelare själva går ut och säger ifrån.

Det kanske inte skulle vara så dumt med att fler hockeylag gjorde en hbt-certifiering. Där har det patriarkala samhället Kiruna gått före. Det är helt fantastiskt vilket arbete de gör. Jag önskar alltså se fler sådana initiativ från fler lag.

Men det handlar givetvis inte bara om saker som sägs på en facebooksida. Det som sägs där genomsyrar dels hur samhället ser ut (givetvis) men också hur resten av attityderna ser ut kring hockeyn. Jag har tänkt mycket på vad fansen sjunger/ropar. Det mesta är ju förvisso positivt men att skrika domarjävel, sopa etc. tja, för min del så ger det en besk smak. Jag ser hellre att det uppmuntras än förnedras. Men det behövs också en tydlighet från föreningen. Har föreningen en sida där det förs diskussioner så måste föreningen också vara tydliga med vilket språk man vill ha i sina kommentarer. Givetvis kan det vara svårt för en förening att administrera sjukt många kommentarer, som en hockeyförening med ett elitlag får. Men det handlar egentligen inte om att de tar bort kommentarer utan att de markerar tydligt med vad de vill se.

Nästa grej som blev lite extra tydligt idag då jag var och såg dagens match live. Snart ska de ha ett event; Ladys night. Som kvinna och då gissar jag enbart de som juridiskt anses vara kvinna, inte de som definierar sig som kvinna, får extra bra priser. Man vill fylla arenan med kvinnor. Visst, bra tänkt. Men med den fadda eftersmaken av kommentaren ”det ska väl bli härligt med en arena full med kvinnor, det tycker då jag” som uttalas av en man. Varför är det härligt? För att kvinnor sexualiseras om och om igen?! Och vad gör en kväll mot resten av säsongen. Möjliggör, tillgängliggör istället hockeyn för alla hela säsongen. Fundera på vad det är som gör att kvinnor då inte är lika representerade som männen. Och tillgänglighet handlar inte bara om det fysiska, hur byggnaden är tillgänglig. Utan också om hur människor behandlas, oavsett könstillhörighet.

Jag önskar i alla fall en tydlighet från Luleå Hockey och det vore toppen om Luleå fans också var tydliga för att inkludera. Om ett språk med patriarkal härskarteknik accepteras kommer inte hockeyn heller tillgängliggöras för fler.