Sparad i Dagen, Hälsa

Ge mig en natt

Just nu lider jag av en enorm trötthet, vinterdepression. Jag är ständigt trött men kan inte sova. Igår var jag tvungen att kliva upp kvar över fem för att hinna med ett flyg till Stockholm. Tre timmar hann jag få ihop av sömn. Jag kunde inte sova på flyget och när jag kom hem från Stockholm var det att åka raka vägen till jobbet. Jag överlevde jobbet, nätt och jämt. Kom hem och kunde inte sova. Somnade till slut men idag är det som en baksmälla. Jag är bara så trött.

Dessutom är jag hemma med lilltjorven som kräktes igår på skolan. Verkar dock inte vara magsjuka så imorgon får det bli skola igen. Själv behöver jag plugga lite också. Fast sova ska jag göra. Ikväll ska jag jobba fjärde kvällen i rad. Börjar känna mig lite sliten, vilket beror absolut på sömnbristen.

Håller dessutom på att sluta röka. Hemma och jobbet är rökfria zoner, där röker jag inte längre. Den 6 december ska det bli stopp. Till dess förbereder jag kropp och psyke på att det ska vara slut. Jag hoppas det ska gå bra, det måste gå bra.

sova

Sparad i Tankar

Drömtydning

Mitt tidigare inlägg om ”Mitt perfekta mordet” var en dröm, en bisarr dröm jag hade efter en grymt jobbig natt. Nu har jag  tagit reda på lite mer om drömmar och drömtydning. Jag tolkade visst min dröm helt fel. Här kommer lite information som jag hittat efter några enkla googlesökningar. Intressant att se hur många det är som drömmer och bloggar om sina drömmar där de mördar/dödar/mördas/dör. Verkar vara rätt vanligt att drömma om ämnet.

Mord: Förtryck av känslor eller avdelningar av ditt liv. En människa kan döda sin kärlek till en flicka att hon inte kommer från en rik familj. Eller vi kan döda våra känslor för att vi skäms för dem eller skuldkänslor över dem. Vi kan döda en kreativ strimma i självförsvar på grund av känslor av oduglighet, ovärdighet. Mördaren är en representation av en rädsla eller oro som hotar med, eller är döda, känslor och energi. Trauma i barndomen kan ofta leda till mordiska raseri inkapslade i det omedvetna, och endast förekommer i några drömmar. (källa: http://www.dagenshoroskop.nu/drommar/tydning/dr3806.html)

Död: Vem dör? Vad dör? Om du dör i drömmen – vilken sida av dig dör? Ditt starka friska jag eller en gammal attityd som är uttjänad? Om en person dör/dödas i din dröm, fråga dig vilka egenskaper den personen har. Dessa egenskaper dör bort från din personlighet. Barn som är döda i drömmen tyder på att ditt inre barn (frihet, bus och glädje eller sorg och personliga behov) inte får finnas i ditt liv. Död person under snön tolkas som nedfrusna gömda känslor. Pappa dör tolkas som att pappas röst i dig får dö för att du bättre ska höra din egen röst, din egen vilja.

Mord: Vilken del av ditt personliga uttryck har du mördat? Vem mördade? Vilken egenskap dödar vissa sidor av ditt jag? (Källa: http://www.dromcentrum.se/dromlexikon.htm)

Fakta om drömmar:

  • Om man har våldsamma drömmar (som man lever ut genom att sparka och skrika) kan det vara ett tecken på att man lider av en sällsynt störning som gör att REM-sömnen inte är som den ska ska. Detta kan vara ett tidigt tecken på hjärnsjukdomar som Parkinsons sjukdom eller demens.
  • På senare år har man kommit fram till att nattugglor är mer benägna att drömma mardrömmar eller uppleva så kallade klardrömmar (drömmar som man kan kontrollera). Man är osäker på varför det förhåller sig på detta vis men tror att det har att göra med när på dygnet som kroppen utsöndrar stresshormonet kortisol.
  • Om man ofta upplever det som att man ”drömmer hela natten” och har väldigt starka drömmar som man kommer ihåg tydligt kan det vara ett tecken på depression.
  • Män drömmer oftare om sex än vad kvinnor gör. Kvinnors drömmar kan ofta delas in i tre olika kategorier: skräckinjagande drömmar (där hennes liv är i fara), drömmar om att förlora en närstående och drömmar som är förvirrande och svåra att tyda. (Källa: http://psykologisk.se/drommar-ar-ett-mysterium-for-vetenskapen-%E2%80%93-varfor-drommer-vi/)

Faktorer som ligger bakom mardrömmar

  • Vissa sjukdomar, som feber, eller mediciner kan trigga en mardröm.
  • Traumatiska händelser som skada, dödsfall i familjen, att bli utsatt för våldsbrott etc. är också en vanlig bakomliggande orsak.
  • Oro och farhågor eller stress är vanliga orsaker till mardrömmar.
  • Sigmund Freud hävdade att vi drömmer om de saker vårt undermedvetna fruktar eller åtrår, därför kan mardrömmarna och ångestdrömmar vara det undermedvetna som bubblar.
  • Vätskebrist kan också få igång mardrömmar, eller obehagliga drömmar på samma sätt som en uttorkad människa lider av obehagliga hallucinationer. Alkohol kan också orsaka mardrömmar, förmodligen för att det leder till just vätskebrist. (Källa: http://psykologisk.se/mardrommar-en-mardrom-har-ett-syfte-teorier-och-fakta/)

Mardrömmar: Mardrömmar kan ha fysiska orsaker som sover i en obekväm eller obekväm ställning, med feber, eller psykologiska orsaker såsom stress och ångest. Äta innan sömn, som utlöser en ökning av kroppens metabolism och hjärnaktivitet, är en potentiell stimulans för mardrömmar. Återkommande mardrömmar som kan störa sovande mönster och orsaka sömnlöshet kan kräva medicinsk hjälp. (Källa: http://www.mardrommar.n.nu/)

Ja men ser man på. En dröm är en dröm och handlar först och främst om en själv. Inte om andra. Mord i en dröm handlar om att en själv inte mår bra, är stressad, behöver ta avslut av något beteende till exempel. Jag vet ju att jag är stressad, så kanske inte konstigt med mina många konstiga drömmar. Hur som helst, det är inte farligt att drömma!

Sparad i Tankar

Vem går där ensam på vägen

När vi pratar om att flytta känner jag ibland att ja men varför inte. Jag har ändå en otroligt liten vänskapskrets här i Umeå och ofta känns det som att man bara tär på vännerna. Jag önskar att jag hade några fler, kanske några fler med barn i hyfsat samma ålder. Men jag avskyr att träffa människor bara för att vi har det gemensamt att vi har barn. Det är annat som är viktigt.

Som nu när sonen snart fyller år och vi insåg att om vi inte bjuder in hans förskoleklass så blir det två eller tre barn och då bara två i hans ålder. Inte så roligt när man ska bli fem år.

Skulle vi bo i Luleå skulle det förvisso bli likadant men det är ju just det. Vi bor inte där men har samma om inte mer umgängeskrets där utifrån att vi inte bor där också.

Jag själv vet att jag är fruktansvärt dålig på att bjuda in, ta initiativ och ta ett socialt ansvar på så vis att jag hittar på saker själv. Jag orkar helt enkelt inte längre. För några år sedan höll jag på men det blev aldrig något och när det blev ja då glömdes jag bort och blev inte inbjuden. Därför känns det inte så himla peppande att kontakta själv. Varför göra det, om jag inte var så viktig då lär jag inte vara det nu.
Och visst är det med sorg jag ser bilder på bekanta (vänner?) umgås med barnen och vi inte ryms i umgänget. Men det är inget påtvingat umgänge jag vill ha, det är inget umgänge där jag och sonen bjuds in för att det blir ett måste. Jag vill ha ett där jag uppskattas för den jag är. Men vart, i den här åldern, träffar man människor?! Det är skitsvårt och lite mer energi än vad jag har nu bör man ha så man just kan bjuda till lite. Men jag orkar inte det. Det är nu jag skulle behöva ha den där umgängeskretsen redan som kunde hjälpa mig att ta mig ut, göra saker, hitta på roliga saker etc. Umgänge som kunde orka ta kontakt och som stod ut med min låga energinivå.

Kanske vill jag flytta för att fly från problemet, kanske är flytt lösningen. Kanske känns staden bara eländig efter allt som hänt sen jag flyttade hit. Med en anställning som strular, med vänskap som kraschat och annat som hänt. Stan känns inte positiv och jag får väldigt lite positiv energi från staden. Ja, kanske är det en flytt som behövs för att få starta om mer från nytt och lämna gammalt bakom sig. Kanske gör jag det lätt för mig.

Sparad i Arbete

Från trivsel till katastrof

Min tjänst har varit placerad på ett graviditetsvick sen i mars. Eftersom jag min chef ville att jag skulle slippa bli övertalig och hatta runt anmälde hen mig till bemanningscentrum (eller vad det heter) nu på en gång. Jag fick ett erbjudande som lät okej.

Däremot kändes det otroligt trist att lämna stället jag varit på, då jag faktiskt trivts där. Visst, det är inte mitt drömyrke, det är inte det jag vill syssla med egentligen. Men jag har trivts bra för att vara inom det yrke jag ändå har. Men eftersom jag hela tiden vetat att jag inte kan vara kvar där så tänkte jag att visst. Vi provar detta. Det lät ändå okej.

Nu, efter att ha skolats in känns det inte alls bra. Tunga lyft förekommer och min rygg har redan kraschat. Hur det ska gå och jobba med tunga lyft vet jag inte. Jag gissar att det kommer gå väldigt dåligt. Min rygg är svagare än någonsin och känsligare för lyft. Värken jag haft idag efter att ha haft min sista inskolningsdag igår är helt sjuk. Natten var nog ännu värre då det till och med gjorde ont att andas.

Förutom detta så kändes det övriga inte heller bra. Bemötandet, mottagandet etc.
Kanske blir det extra svårt för att jag just kommer från en placering där jag trivdes bra. Men hur som helst är det saker jag reagerar på som jag vet att jag skulle reagera på även om jag kom från ett elände. Det här känns bara som en katastrof.

Tankarna far åt alla håll och kanter. Vad gör man när man känner direkt att det är så himla fel?!