Sparad i Feminism, Genus, HBTQ, Inga rasister på våra gator, Trollbottom tycker till

Älska den du vill

Alldeles nyligen blev ett lesbiskt par attackerad inne på Bishop Arms i Luleå. Först verbalt och sen rent fysiskt. Personalen ingrep när de fick veta vad som höll på. Det är dock inte första gången det händer just saker kring Bishop Arms och det är bara så förbannat tråkigt att människor inte ska kunna få vara trygga. Kunna få älska vem de vill och få vara ifred. Jag är ingen krogmänniska. Snarare tvärtom. Men jag kommer gå dit nästa helg för en regnbågsaktion. För det är verkligen inte okej att människor blir trakasserade. Därför grupperar vi oss, organiserar oss och visar att vi är många många fler som säger ja till människor och kärlek. Det får vara nog nu med dumheter!

hbt_206969071

 

Sparad i Inga rasister på våra gator, Politik, Trollbottom tycker till

Vänd ryggen mot rasismen

I måndags var Åkesson, partiledare för Sverigedemokraterna (för de som nu inte råkar veta) på genomresa i Luleå. En stor kraftsamling och vi var många som slöt upp, vi var många som stod där med ryggarna mot rasismen. Jag klämde in mig längst fram. I handen höll jag upp ett plakat, jag gjorde segertecken, jag vägrade gå därifrån. Jag stod där för att jag vill inte att SD, som är ett rasistiskt parti ska få ta över ens en liten bit av vår fina stad.

Runt omkring mig stod en hel del SD-anhängare. Det var bara dessa personer som uppträdde hotfullt, som var arga. En man ställde sig väldigt nära, för nära. Det var helt klart en maktgrej från hans sida. Jag bad honom snällt att ta ett steg bakåt, han undrade varför. Jag bad honom då att vara snäll att ta ett steg bakåt, i mitt huvud försökte jag komma på snabbt hur jag skulle lösa situationen utan att det blev bråk. Han undrade igen, rätt aggressivt, varför han skulle kliva bakåt. Jag sa då ”du står på mig”. Han bad om ursäkt och klev bakåt. Jag kände mig nöjd. Han stod inte fysiskt på mig men han stod långt in i min privata sfär och det helt i onödan.

Det är så otroligt viktigt att ta ställning, att våga stå upp för människors lika värde, människors rättigheter och trygghet.
Ibland får jag frågan varför jag tycker det är så viktigt, varför jag engagerar mig så mycket. Jag gör det för att jag är människa.

Men jag har också varit med om att i flera år fått vara blattehora, negerfitta. Jag fick på samma ort höra var och varannan dag att jag skulle åka hem till mitt land. Jag vet att det låter osannolikt, blekfis som jag är. Men det var så. Och än idag kan jag få frågan vilket land jag kommer från, ibland med nedlåtande ton och ibland för att folk verkar vara nyfikna. Jag vill inte ha ett samhälle där vi är olika bara på grund av etnicitet, sexuell läggning, könsidentitet, kön. Jag vill ha ett samhälle där vi alla kan vara trygga. Visst, jag är inte så naiv att jag tror att det kommer hända. Helt trygg blir vi nog aldrig. Men målet kan vara det ändå för om vi fortsätter jobba för det så blir det förändringar.

Dessutom vill jag inte att mitt barn ska behöva växa upp i ett fascistiskt samhälle. Jag gör det för att jag är människa, för framtiden, för våra barn, för mig och mina medmänniskor. Så en uppmaning till dig är att kolla vad du kan göra. Säg ifrån om någon säger något rasistiskt. Acceptera inte att folk säger ”jag är inte rasist men…”, demonstrera, agera. Gör det tillsammans, det blir lättare och roligare då.

Våga ett samhälle utan rasism

barafarligtfördesomhatar