Sparad i Hälsa

När ens snällhet slår fel

Jag är expert på att försätta mig i situationer som inte är bra för min hälsa. Så har jag åter lyckats. Där hela kroppen reagerar med massiv stress. Hjärnan går på högvarv och samtidigt får jag tunnelseende. Migrän har jag nu haft i två dygn. Det går över av medicineringen men det hjälper inte att stressen ligger kvar. Allt för att jag ville hjälpa. Det blir bara fel. Man får väl försöka lära sig av sina misstag. Hädanefter kommer jag inte ta på mig saker som underlättar för andra. Utan andra, som oftast inte finns, får ta tag i saker. Så sjukt trött på att jag av egentligen från början tänker omtänksamhet men som försätter mig i en sits som inte fungerar.

Svårt att förklara för folk också eftersom jag kan verka vara frisk. Men min hjärna fungerar inte. Den glömmer saker, hela tiden. Det räcker med att jag hunnit tänka en tanke om en sak så kan jag sen tro att jag gjort eller sagt. Att hålla koll på papper är ett elände då jag inte kommer ihåg vad jag gjort eller lagt. Och när stressen väl slagit sig in så slutar allt annat att fungera. Jag kan inte tänka, jag hör inte, jag ser inte. Det snurrar runt i huvudet i sådan fart att jag inte hinner fånga något. Muskelknutarna i ryggen låser sig helt och hållet, andningen åker uppåt. Jag blir trött, ledsen, grinig. 

Så nu kommer jag inte vara ”snäll” och underlätta för andra eftersom det inte blir snällt mot mig själv. Men framför allt är det inte snällt mot mitt barn. Mot min familj. Nu blir det att försöka hinna tänka efter först. Vad blir det av det här? Kommer det kunna bli fel? Om det kan bli fel, då får det vara. Min hälsa måste gå först, mitt barn måste gå först. För tiden som tar för att kunna återkomma till något mer normalt när jag väl hamnat i en stresspiral tar tid, från det mest värdefulla jag har. 


Nu ska jag försöka koppla bort, vilket är lättare sagt än gjort.

Tankarna maler hela tiden. Rädslan tar ett fast grepp om mig. Rädslan över att det blivit fel, att papper saknas, att det är otydligt, att jag inte minns, att hamna i konflikter jag inte vill ha, att bli ensam, att inte vara omtyckt. Jag inser ju att rädslan för att inte vara omtyckt är en stor orsak till varför jag hamnar i sådana här situationer. Jag gör ”snälla” saker för att andra ska tycka jag är snäll. Men kanske är det dags att sluta vara snäll eftersom det i slutändan inte blir något snällt och jag får panik.


Avkopplande helg… Inte en chans

Sparad i Hälsa, Tankar

Att överleva ett kaos

Många säger att för att vara sjuk måste en vara frisk. Och visst stämmer det väl överens med verkligheten. Jag själv är i en sits där jag måste dra i alla instanser själv för att kunna få någon slags hjälp att komma ut i arbetslivet igen på ett hållbart sätt. Att ena stunden tvingas vara stark och ringa jobbiga samtal för att i nästa bryta ihop i en stark ångestattack. Pulsen går upp, huvudet känns som det ska sprängas. I nästa stund stänger jag av känslorna. Jag måste för att kunna fungera även om det inte fungerar heller.

Senaste dagarna har varit fantastiskt jobbiga och bra på sina sätt med. Jag har varit iväg och begravt två människor. Inför första begravningen kände jag stark oro och ångest. Jag var ledsen men kände oro inför människor som jag visste skulle vara där. Människor som fortfarande gör mig ledsen och arg, som svek och kränkt mig ordentligt. Det var smärtsamt att behöva möta även om jag bestämde mig för att vända ryggen till, allt för att kunna hantera situationen. Otrolig sorg kände jag med även om tårarna fick vänta tills jag var ensam. Och glädje över de vänner som jag fick när jag arbetade med dem.

Efter jag varit på andra begravningen åkte jag iväg för att möta upp mina partikamrater och delta på årskonferensen. Det var glädje och värme. Jag är så glad att jag gick med i partiet och att jag engagerat mig. Det ger så mycket glädje och energi. Jag fullkomligt älskar det. Jag får lära mig massor med saker om hur vårt samhälle fungerar och jag får vara med och påverka hur framtiden skulle kunna komma att se ut.

Men även om jag älskar det så orkar jag så mycket mindre nu än tidigare. Jag håller på att lära mig att se signalerna i tid, jag håller på att lära mig att andas. Jag vill tillbaka, jag vill bli frisk. Men som idag känns det så hopplöst, som att det aldrig kommer att ske. Att vad jag än kommer att göra så kommer det inte fungera. Jag vill bara att det ska fungera. På de få saker jag gör så ger jag allt. Där emellan vilar jag så mycket jag bara kan. Jag försöker hålla fast vid att jag har ett barn när livet känns så svårt att ett steg framför den där lastbilen trots allt lockar.

Ikväll laddar jag inför nytt besök hos läkaren imorgon. Jag orkar snart inte dessa möten heller. Det måste börja leda till något. Imorgon ska jag försöka förklara min arbetsförmåga, mitt mående. För att kunna komma ihåg skriver jag upp. Ibland känns det bara så märkligt, jag är en stark person som vågar tycka, som vågar tänka och som vågar agera. Jag är aktivist ut i fingerspetsarna, jag engagerar mig och är bra på så mycket som jag gör. Och samtidigt är jag en sådan svag person, som gång på gång inte orkar, som kraschar och som drabbas av panikångest och andra ångestsymptom. Stark men svag. Det går säkert att vara det.

Tänk om en istället brutit benet, hade varit så mycket enklare att hantera och det hade varit så mycket lättare att få rätt hjälp från alla del olika instanserna. Hänger du inte med i mina tankar så säger jag bara. Välkommen till mitt liv!

Bryt ett ben och var glad!

 

Sparad i Hälsa, Tankar

Känslostorm av tomhet

Det är tyst här. Det är okej, det är så ibland. För så är livet ibland. Min blogg är ju en spegel av mitt liv och just nu är mitt liv tomt. Det är kaos i mig själv och mina känslor. Det känns tomt i mig samtidigt som en massa känslor snurrar runt. Jag vet varken ut eller in. Jag finner inga ord, jag finner inte mig själv eller mina känslor. Jag hankar mig fram dag för dag. Så är livet just nu och det är okej. Det får vara så. Det viktigaste som energin får gå till nu är min son och mig själv.

kaosikroppen

 

Oärligt stulen från en googling

Sparad i Hälsa, Knep & knåp

December – En månad av kreativitet

Nu har nästan hela december gått. Under månaden har vi i familjen lyckats klämma in några förkylningar, några avbrutna tänder och en hel del pyssel. Det började med att jag råkade trilla över en länk på hur man kunde göra fina adventsstjärnor av papper. De ser invecklade ut men är i själva verket väldigt lätta att göra. Därefter blev det girlander i papper. Sen kom pepparkaksformarna fram och jag tillverkade en regnbågsstjärnegirlang. Efter det har diverse andra girlanger tillverkats. Eftersom det närmar sig jul har även bakandet börjat. Men det blir inte lika mycket som jag gjort tidigare. I år blir det att lyssna på kroppen. Jag har turen att få vara anställd nu under jul och nyår vilket gör att jag kan vara ledig med lön. Eftersom jag under höstterminen haft fler förkylningar än jag haft sammanlagt under flera år så ska denna ledighet vara till att stressa av och återfå ett immunförsvar. Jag har känt av stressen i kroppen och att min utmattning har varit på väg tillbaka. Jag är så otroligt trött och orkeslös. Jag vill så mycket men orkar så lite. Jag är orolig, har ångest, svårt att somna osv. Enligt utmattningsdepressionstestet är jag i galet stor risk. Det har jag varit länge men jag hade lyckats sänka mina poäng, nu har de dock höjts.

Så, för att slippa en utmattningssjukskrivning igen så ska jag göra allt jag kan nu under jul och nyår för att vila. Släppa på en hel del krav och försöka göra sådant som känns bra utifrån vad en orkar.

blomma
Blomma av kartong
adventsstjärna
Adventsstjärna i papper. Denna ser mer invecklad ut att göra än vad den är. Det blev flera stycken i olika storlekar innan jag slutade. 
Pridestjärna. Med hjälp av glasspinnar, ett pepparkaksmått, papper i olika färger och lim blev denna till
Pridestjärna. Med hjälp av glasspinnar, ett pepparkaksmått, papper i olika färger och lim blev denna till
En girlang med ett gäng stjärnor i regnbågens färger. Det enda är att jag tycker det blev för få stjärnor på girlangen så jag ska klippa ut fler vid tillfälle
En girlang med ett gäng stjärnor i regnbågens färger. Det enda är att jag tycker det blev för få stjärnor på girlangen så jag ska klippa ut fler vid tillfälle
Pepparkaksmått av diverse mönster. Här valde jag ändå att ta de mer traditionella. Men har en plan på att göra en med några av de mer otraditionella kakmåtten också
Pepparkaksmått av diverse mönster. Här valde jag ändå att ta de mer traditionella. Men har en plan på att göra en med några av de mer otraditionella kakmåtten också
Innan denna tillverkade jag en girlang med bara stjärnor. Men så kom jag på att om man hängde upp några pumlor mellan stjärnorna så blev det som en helt annan girlang. Blev bättre än jag väntade mig. Jag har varit lite slö och bara häftat fast stjärnor och pumlor
Innan denna tillverkade jag en girlang med bara stjärnor. Men så kom jag på att om man hängde upp några pumlor mellan stjärnorna så blev det som en helt annan girlang. Blev bättre än jag väntade mig. Jag har varit lite slö och bara häftat fast stjärnor och pumlor
En kväll fick jag för mig att göra en sån där adventsstjärna som man ofta kan se med lyse i. Denna har dock ingen lampa i sig. Jag började med glasspinnar och satte ihop. Det var så mycket svårare än jag först trodde. När stommen sen väl var klar funderade jag ett tag på vad som kunde fungera att täcka den med. Det fick bli silkespapper och sen köpte jag en kulgirlang och klistrade fast på kanterna. Den är hur ojämn som helst men blev ändå rätt läcker. Kommer dock inte hålla om den ska stoppas undan någonstans.
En kväll fick jag för mig att göra en sån där adventsstjärna som man ofta kan se med lyse i. Denna har dock ingen lampa i sig. Jag började med glasspinnar och satte ihop. Det var så mycket svårare än jag först trodde. När stommen sen väl var klar funderade jag ett tag på vad som kunde fungera att täcka den med. Det fick bli silkespapper och sen köpte jag en kulgirlang och klistrade fast på kanterna. Den är hur ojämn som helst men blev ändå rätt läcker. Kommer dock inte hålla om den ska stoppas undan någonstans.
Till sist till den viktigaste. Zacharias tomtade idag för sina vänner här på gården. Han slog in julklappar och gick över och lekte tomte. Stolt var han. Det är han och återhämtning som kommer få stå i centrum detta lov
Till sist till den viktigaste. Zacharias tomtade idag för sina vänner här på gården. Han slog in julklappar och gick över och lekte tomte. Stolt var han. Det är han och återhämtning som kommer få stå i centrum detta lov
Sparad i Hälsa

Migränperiod

Just nu verkar jag vara inne i en migränperiod. Ibland kan jag vara utan några migränanfall i närmare året och sen kommer perioder som nu med migrän titt som tätt. Jag blir helt utslagen och det enda som hjälper är att ligga ner i mörker och försöka sova bort det. Eller ligga helt ner går inte heller. Halvsitta är det enda som fungerar. Jag avskyr de här perioderna men det är inte så mycket att göra. Eller jo, jag gissar att det beror på att den senaste tiden har känts grymt stressig. Dessutom har jag åkt på en massa förkylningar. Kroppen är nedsatt och jag får inte till min sömnrytm, matrytm eller träning med för den delen. Inget fungerar riktigt nu.

De flesta som drabbas av migrän har ärvt migränen. Och det finns olika saker som kan trigga igång migrän. På migrän.se kan man hitta mer information som den nedan

Stress
Stress är en mycket vanlig orsak till migrän. Anfallet kommer oftast efter en anspänning, när kroppen och hjärnan slappnar av igen. Kronisk stress kan leda till en svårare migrän med svåra attacker som kommer ofta. Mat och dryck, liksom väderleken kan orsaka migrän.
Kost
Personer som fastar, eller som äter på oregelbundna tider kan drabbas av migrän. Livsmedel såsom citrusfrukter, mögelost, rött vin och andra alkoholhaltiga drycker, choklad och starka ostar kan trigga symtomen. Omställningar i väderleken är vanliga orsaker till migrän.
Värme, solljus och starka dofter
Det är heller inte helt ovanligt att extrem värme och starkt solljus påverkar sjukdomsförloppet. Till och med starka dofter och höga ljud kan fungera som triggande faktorer för vissa.

Det jag dock inte visste förrän ganska nyligen var att det är vanligt med huvudvärk och/eller migrän vid menstruation. Det ska bero på hormonförändringarna. Låter ju inte helt otroligt, det kan ju tex ses som en stress för kroppen om förändringarna är stora i kroppen titt som tätt. Jag själv som lider av pmds har ju rätt kraftiga hormonförändringar vid ägglossning och menstruation.

Hur som helst är det här med migrän ett elände och jag hoppas verkligen att den här perioden är över snart. Det börjar bli grymt tröttsamt.