Sparad i Barn, Bilder, Familj

Längtan

Den som längtar väntar alltid för länge. En förkyld ung gosse med lite feber längtar till eftermiddag då vi tar med vår sjuka och åker till mormor och morfar. Där väntar storkusinerna. Och det är dom, sina kusiner han längtar efter så han håller på att spricka. Vi får bara hoppas att förkylningen går över snart och att febern inte blir högre.

zlängtar

Sparad i Barn, Familj

Minikalas

På onsdag fyller sonen år. Idag har han fått ha ett minikalas. Igår kom nämligen kusin Wiggo tillsammans med morbror Mattias och Emil. Dessutom kom överraskningen Belle, bästa kompisen. Idag har de lekt, lekt, lekt och lekt. Fikat, lekt och busat. Några tårar här och där men över lag har de haft mysigt och roligt.

Själv är jag fortsatt förkyld med feber på kvällarna. Livet går i speedfart och orken hänger inte med. Min utmattning har varit på väg tillbaka så därför kommer jag jobba lite mindre nu. Tror det blir bra. Kommer ändå ha sysselsättning på mer än 100%. Ska se om jag kan lyckas lägga upp en film eller två från helgen.

Over and out

Sparad i Barn, Djur, Familj, Listor

Nattningsrutin

1. Försöka få sonen att gå och kissa
2. Få sonen att somna om
3. Tömma kattlådan
4. Gå ut med kattäcklet
5. Ta med hundarna på deras nattkissning
6. Gå in igen
7. Försöka att låta bli att känna sig vaken av nattkylan
8. Kissa själv
9. Försöka hinna krypa ner i sängen innan den är helt upptagen av barn och hundar
10. Andas djupt, blunda, vara tyst, ligga stilla och förhoppningsvis somna
11. Komma på att man glömt ta medicinen
12. Ta medicinen
13. Försöka återta sängen
14. Få turen att få en hel decimeter av den 180 cm breda sängen
15. Andas djupt, blunda, vara tyst, ligga stilla och förhoppningsvis somna
16. Bli kissnödig
17. Muttra och sucka
18. Kliva upp och kissa
19. Skälla på katterna som stökar omkring
20. Andas djupt, blunda,vara tyst, ligga stilla och förhopp…..zzzzzzz

Sparad i Barn, Bilder, Familj

Bildlig påsk

image

imageimage

 

imagePåsken var mysig också. I förra inlägget låter det som att det bara var katastrof. Så var det inte.

Ena dagen åkte vi upp till Gräftåvallen. Där har de en knattelift som är gratis. Barnen fick åka med mofarfar för att testa åka liften och såklart testa att åka ner sen. Wiggo var mest på och tyckte det var vansinnigt roligt. Han provade att åka ner helt själv. Z var inte lika på utan ville hellre åka i morfars famn.

På sovbilderna var de små väldigt söta. De somnade på varsin sida av sängen. Några timmar senare när jag skulle hämta en sak inne i sovrummet låg de tätt ihop. De är fina ihop de små kusinerna.

Självklart fick vi besök av påskpiraten, eller snarare påskpiratens pappegoja. Piraten själv hade inte tid i år utan skickade sin pappegoja med äggen. Populärt blev det. Lite godis och sen presenter.

image

image

image

Lite hårspännen, armband, fina masker, klistermärkesbok, klistermärken.

image

image

 Vi hälsade på farmor, min farmor. Det var roligt.

image

På vägen hem fick barnen en varsin tidning. Vilken lycka det var. Z fick en tingelingtidning och W fick en bilartidning. De var dock snälla och delade med sig. Z fick låna en bil och W fick klistermärken.

image

image

Den sista timmarna var det film. Efter vi plockat upp W:s moster fick Z en hand att hålla när han blev lite rädd. Filmen Upp kan vara skrämmande.

Sparad i Familj, Tankar

Det som inte borde sagts

När man nått botten, när man är så trasig att det inte går att nå längre ner. Då finns bara en väg att välja. Uppåt, att bli hel och frisk.

Saker som jag inte riktigt vetat om, eller vetat om men tryckt ner, kom under påskhelgen upp till ytan. Smärtsamt. Inte bara för mig utan för min familj med. För såklart kom det fram på ett väldigt dumt sätt och ord sades som bara gjorde illa. Om det gick att få ogjort hade jag gjort det på en gång. Det går inte, utan istället får vi leva med det som sades och försöka acceptera att vi sårade och gjorde illa varandra.

såra

Det som kom upp, som blev tydligt, som jag inte kan trycka bort längre. Jag trodde jag var klar, att jag hade accepterat. Det är inte så, uppenbarligen. Kanske har jag intalat mig själv att det varit klart för att slippa se hur mycket det påverkat mig. Jag kan tydligare se nu hur det påverkar mig, mitt äktenskap, mitt föräldraskap, min vänskap. Jag är rädd, ledsen och känner mig så svag. Som att minsta lilla sting kan göra mig så illa. Så skör.

Jag har alltid varit rädd för att visa mig svag och skör. Även om jag ofta är svag och skör. Men jag försöker dölja det, för skulle någon se att jag är en liten människa, som är rädd, svag och skör, ja då skulle jag gå sönder direkt. Rädslan att visa sig svag förstör för mig såklart. För alla är svaga till och från. Det vet jag och det är ingen hemlighet.

Men det är inte bara rädslan av att gå sönder för att jag visar mig svag. Utan det är mer som kom upp till ytan. Saker jag inte tänker dela här. Inte nu i alla fall. Först ska jag ta hjälp och bearbeta det hela. Först ska jag visa mig svag och skör. Saker ska bearbetas och jag ska komma ut som en ännu starkare människa. En människa som litar på sig själv och sin egen förmåga. Som kan visa sig vara svag till och från. En människa som tillåter sig vara just människa.

Jag vill ingen illa. Jag vill framför allt inte min familj illa, jag vill inte min partner illa. Det blir så ibland, jag gör illa. Så förlåt mig för det jag gör och säger som inte är menat. Som jag vet bara skadar. Ni är det viktigaste i mitt liv. 

förlåt