Sparad i Barn, Politik, Sonen säger, Tankar, Trollbottom tycker till, Uppfostran

Mitt fantastiska barn

Jag och Z skulle panta burkar idag. Pantmaskinen var trasig och burkarna fick åka med ner på stan. Väl där insåg jag att det här kommer inte fungera. Jag kommer inte bära omkring dom där hela kvällen. Z sa att han kunde bära dom. Utanför Smedjan satt en av de människor som behöver lita sig på människors godhet, givmildhet och solidaritet för att kunna överleva. Jag sa åt Z att ge hen våra burkar. Inte mycket men lite. Han gjorde det och sen tog han av sig ryggsäcken. Tog fram sin plånbok och gav henne en del av sina pengar. Några äldre damer såg detta och kom och gav pengar de med. De menade att kunde ett sådant litet barn så kunde de med. Z sa ”Ja, vet ni inte det. Man ska ge pengar varje gång man ser en person som behöver”

Precis så är det. Känns det jobbigt att se människor som tigger? Självklart är det jobbigt. Du kan ju själv tänka dig hur det skulle vara att behöva tigga för att få ihop bara för lite mat i magen. Om du tycker det är jobbigt, vad tror du då de människor som sitter där tycker? Roligt?

Det är inte människor som tvingas jobba åt kriminella gäng. Det är människor som är i nöd. Kan min son dela med sig av sina pengar, då kan du dela med dig av dina. Har du mat över, ge till de som behöver.
Många tror att det är kriminella gäng som styr och som tvingar dessa personer att tigga. Det är inte så, det är en myt som rasister lyckats bygga upp. Du kan ju tänka själv(?) Fundera på hur du skulle känna om du behövde tigga för att få ihop till mat. Fundera på hur du skulle göra om du inte kunde få in något. Skulle du hungra, låta din familj hungra. Eller skulle du tigga? Det är inte personerna som tigger det är fel på. Det är samhället. Och visst, det är inte bara Sverige utan det handlar om andra länders situationer också, andra länder som inte förhåller sig till sina medborgare. Det betyder dock inte att vi i Sverige inte har något ansvar. Självklart har vi det, vi har ett otroligt stort ansvar. Dels ett solidariskt ansvar, ett medmänskligt ansvar. Ingen ska behöva gå hungrig.

Z säger ”Man ska hjälpa de som behöver hjälp. En del barn har inga leksaker, då kan de få mina”

Kan en 6-åring, så kan du

Sparad i Arbete, Barn

Signum

Uppe på berget

Finns ingen polis

Där kan man gå naken

Och släppa en fis

fis

 

Denna sång lär jag alla barn jag möter nu när jag vikarierar. Den fungerar från 1 år till 10 år, den blir lika populär och det fnissas för fullt.

Sparad i Barn, Bilder, Familj

Längtan

Den som längtar väntar alltid för länge. En förkyld ung gosse med lite feber längtar till eftermiddag då vi tar med vår sjuka och åker till mormor och morfar. Där väntar storkusinerna. Och det är dom, sina kusiner han längtar efter så han håller på att spricka. Vi får bara hoppas att förkylningen går över snart och att febern inte blir högre.

zlängtar

Sparad i Arbete, Barn

Pengavärde

Har sedan jag gått över till att springvikariera inom barnomsorgen mått så mycket bättre. Även om jag inte riktigt vet hur mycket jag får jobba eller hur mycket jag får dag till dag så känns det helt fantastiskt. I två veckor har jag jobbat såhär nu. Jag har fått jobba alla dagar, jag får erbjudanden om mer jobb än jag hinner med. Så jobb finns det. Förskolorna jag varit på tycker om mig och flera har bett mig skriva upp vad jag heter då de kan önska vem de vill helst ska komma. Känns väldigt roligt att det är så. Och jag är en god pedagog. Jag har varit på några olika fritids, det har också varit roligt även om det är något svårare. Lite större barn är svårare att få komma nära. Små barn accepterar en näst intill direkt medan stora barn är mer skeptiska. Men, det har gått bra det med. Bara genom att visa intresse, vara med men ändå våga sätta gränser så har jag fått kontakt med de flesta av barnen och flera har suckat när jag svarat nej på frågan om jag kommer imorgon med.

Det är otroligt skönt att få vara ledig på kvällar och helger. Att få tid med familjen, med sig själv. Jag mår bättre. Idag tackade jag dessutom nej till 9 förfrågningar då jag bara kände att jag orkade inte stressa iväg. Jag lyssnade på mig själv. Och ändå gör jag det inte. För jag tänker på mig själv, hur bra jag är, hur duglig jag är, utifrån hur mycket pengar jag lyckas tjäna ihop. Moderaterna lyckas bra, jag duger bara för mig själv och samhället om jag tjänar och jobbar tillräckligt bra. De lyckas så bra att jag till och med tror på det själv. Men okej, jag ska inte skylla allt på moderaterna. Det handlar egentligen inte om dom. Inte från början. Men mitt sjuka sätt att se på mig själv uppmuntras av dom och deras politik. För till och med när jag försöker berättiga för mig själv att jag tackade nej till jobb, då jag verkligen kände att det var det bästa, gör jag det genom att tänka ekonomiskt. Jag är inte värd ett skit om jag blir sjuk och sjukskriven igen, då tjänar jag ju ännu mindre och är helt värdelös för familjen. Här tänker jag i alla fall inte helt på samhället utan främst på familjen.

Men kanske är det inte så konstigt. Under väldigt många år har jag varit den som burit familjens ekonomi. Jag har inte varit ensam om att få in pengar, men jag har varit den som större delen fått in större delen av vår ekonomi. Idag är det inte så och jag kan ta det lite lugnare, jag kan ta mig råd att tacka nej om jag inte mår bra. Jag är värd, värdefull både för familjen och samhället utan att räkna i inkomst. Jag måste fatta (jag ska mamma, jag ska fatta en dag). Det är så svårt att ändra sitt sätt att tänka.

Men hur som, jag njuter av att få jobba dagtid, jag njuter av att få vara hemma på kvällar, jag njuter av att kunna hämta hem sonen tidigare på eftermiddagarna och jag njuter av att få jobba pedagogiskt. Det är så otroligt roligt.

pedagogikregnbåge

Sparad i Barn, Föräldraskap, Uppfostran

Rör, rör mig ej

Det verkar vara rätt vanligt att förskolor, sexårs och skolor använder sig av barnmassage för att lära barn att ta på varandra på ett mjukt och fint sätt. Jättebra tycker jag. Man lär barn att beröring kan vara gott och skönt. Barnen lär sig att beröra varandra på ett fint och mjukt sätt där det ska vara bra för den som blir berörd.

Vi försöker lära vår son god beröring, det vill säga mjuk beröring. Man slåss inte, nyps inte och man hoppar inte helst på andra utan man är mjuk och snäll i beröring.

Men så låg jag här en sömnlös natt och funderade. Lika viktigt som att lära barn god beröring är att lära barn att inte beröra. Att beröring enbart få ske om båda är med på det, om den som ska bli berörd vill bli det. Lika viktigt då man har massage är att lära att det är okej att säga nej och att andra måste respektera det. Att beröringen enbart får ske om det är okej. Vi kör stenhårt här hemma att ingen får ta varken på sonen eller oss såvida det inte är okej.

Det känns helt självklart att det är lika viktigt att lära god beröring som att lära icke beröring. Men jag har insett att det inte är så självklart. Därför tänker jag att det är otroligt viktigt om det togs in precis som massagen har plockats in i förskolor och skolor. Man måste lära barn att ha respekt för både sin egen kropp och för andras. Det är så otroligt viktigt. I flera år har jag mött unga människor, barn, som blir tafsade på. Tjejer som berättar hur killarna i skolan tar på dom fastän de egentligen inte vill. Tjejerna vittnar också om att de har slutat säga nej, det hjälper ändå inte och ingen vuxen reagerar. Jag reagerar. Det får inte vara såhär. Oavsett kön har vi rätt till våra egna kroppar och all beröring måste vara godkänd. Man får absolut inte ta på andra utan att det är okej. Och gör man det för att skämta, sånt händer ju, och det blir fel, då måste jag som gjorde fel kunna backa, be om ursäkt och förhoppningsvis lära mig av det.

Men förskola och skola måste börja lära ut icke beröring.

Det finns en blomma som heter ”rör mig ej”. Den drar ihop sig när man rör den. Blir den berörd för många gånger dör den. Den gillar inte beröring och visar genom att dra ihop sig att den inte vill bli berörd. Inte helt olikt människor.

Blir jag berörd för många gånger på sätt jag inte vill krymper jag som människa, jag drar ihop mig, för att skydda mig. Till slut finns stor risk att jag dör.

Så en uppmaning till dig som arbetar inom förskola, skola eller med barn på ett eller annat vis. Lär ut icke beröring precis som du lär ut god beröring. 

rörmigejBilden är googlad och hör hit
Jag äger den inte med andra ord