Sparad i Feminism, Genus, HBTQ, Politik, Sexualitet, Trollbottom tycker till

Vikten av pride på mindre orter

Pride har under året spridit sig till många olika platser i Sverige. Många mindre orter har haft sina pridefestivaler och de är så bra. I veckan som var anordnades Ånge pride för första gången. Så otroligt viktigt. Ett samhälle som har präglats av starka patriarkala normer. Män ska vara män och kvinnor ska hålla sig på sin plats. Normbrytande människor har inte haft det lätt i Ånge men nu börjar arbetet med förändring. Då jag själv bodde i Ånge var det lätt som normbrytare att få elaka rykten om sig. Likaså gick det många elaka rykten om andra som ansågs avvikande. Bög slängdes hit och dit på ett mycket nedlåtande sätt.

Varför är det då så viktigt med pride på just dessa ställen? Jo, för att det finns en föreställning om att hbtq-personer endast finns i stora städer. Det är inte så, hbtq-personer finns överallt och behövs överallt. Ställen som Ånge behöver alla människor de kan få, för att bygden ska överleva, växa och bli något bra. Därför behövs pride för att visa att även på mindre ställen behövs förändring. Landsbygden behöver alla människor och alla människor ska kunna få leva utan skitsnack, förtryck och hot vart som helst. Synen på landsbygd behöver förändras, både av de som bor i den och av människor i större städer.

Dessutom är det dags att sluta se hbtq-människor som något avvikande. Alla är vi människor, oavsett hur vi ser ut, vem vi älskar eller vad vi tror eller inte tror på.

Jag har bott i många små byar under min uppväxt. Det har oftast varit väldigt svårt. Det är svårt att komma in som ”utböling”. Det skapas rykten och för att få bli en av alla andra är det att anpassa sig till de normer som styr i byn. Jag har väldigt länge, längre än jag själv varit medveten om det, varit normbrytande. Jag har betett mig på ett sätt som inte har passat in i de normer som styrt där jag bott. Jag har gjort saker som brutit normerna. Men jag är stolt över det, även om jag fick otroligt mycket skit. Jag blev mobbad, slagen, jag blev kallad för hora, slampa etc. Det är sådant här som vi måste komma bort ifrån, det är snarare det som ska anses vara avvikande. Det ska bli avvikande att bete sig som ett arsle.

Jag är otroligt glad över hur pridefestivalerna har spridit sig. Bara i Norrbotten har det poppat upp på många olika orter. Det är också roligt att varje ort hittar sin grej så att inte allt bli en kopia av Stockholm pride. Det är dags för landsbygden att stå upp för allas lika värde, för visst vill alla ni som bor i landsbygden ha den kvar? Var väl det jag trodde 🙂

 

Lyssna in det här

Sparad i Feminism, Genus, HBTQ, Trollbottom tycker till

Queer the world – en tanke om genus

Genus är något som vi möter dagligen i våra liv. Det finns i våra privatliv, i våra sociala relationer och i vår kultur. När vi talar om genus möter vi också en hel del fördomar, myter och rena lögner. Till exempel finns en föreställning om att kvinnor och män är varandras psykologiska motsatser. Att män är intelligentare, kvinnor är mer omhändertagande, att män är mer våldsamma och att genusmönster inte går att förändra. Dessa föreställningar är fel.

Den moderna genusforskningen föddes ur kvinnorörelsens kamp för jämställdhet. Detta för att de flesta genusordningar gynnar män och missgynnar kvinnor. Därmed inte sagt att en förändrad genusordning inte gynnar män. Snarare tvärtom, det gynnar både män och kvinnor.

Så varför skulle då en annan genusordning gynna män som redan idag gynnas av den ordning som redan finns? Visst, det finns saker som män skulle behöva göra avkall på. De skulle behöva ta ansvar för vad män gör. I dagens debatter hörs väldigt ofta från män när genus eller feminism diskuteras ”att inte alla män..”. Nä, inte alla män våldtar, inte alla män slåss, inte alla män tafsar eller är sexistiska. Men, det finns en kultur, en genuskultur som säger att män ska vara sådana, som uppmuntrar män till sådant beteende. Om inte alla män vill bli dragna över samma kam behöver dessa män istället stå upp för en annan genuskultur, en annan genusordning. En genusordning där män inte anser sig ha rätten till andras kroppar. Egentligen är det rätt enkelt. En kultur där män ska bete sig civiliserat.

Så varför är det så svårt? Förmodligen för att det är så starkt rotat och att det okända är skrämmande. Förmodligen för att många män inte vill lämna sin makt. Det handlar nämligen om att se vilken makt en har, vilka privilegier en har och sen göra avkall på en del av dem. Och visst kan det vara skrämmande men det kan även göra att livet blir så mycket bättre.

Om du råkar vara man och läser detta. Fundera då på vilka privilegier du har enbart för att du har en snopp. Är det privilegier du kan leva utan? Var då tydlig med att du inte vill ha det som det är nu. Ta ansvar för det du gör och ta ansvar för att säga ifrån om dina vänner tafsar, är sexistiska etc.

Jag har aldrig riktigt förstått varför män kan uppleva kvinnor så farliga. Vad är det som är så farligt med att en kvinna tar plats, säger ifrån, uttrycker en åsikt? Väldigt ofta som en kvinna gör det blir hon påhoppad och med dagens teknik är det väldigt lätt att slänga iväg en sexistisk kommentar utan att tänka efter förut. Skulle du kunna säga till en kvinna, ansikte mot ansikte, att hon är en hora och att du önskas hon ska våldtas? Kan du inte det, så skriv det då inte heller. Det är inte svårare än så.

Ibland möter jag män som säger att de är så bestörta över att kvinnor går över vägen, ökar takten när de går hem på kvällarna, om de nu råkar hamna bakom en kvinna. Jo, visst är det tragiskt. Men fundera över varför det är så. Hur ska kvinnan som går före dig veta om du är en av de män som inte tycker sig ha rätten att tafsa, skrika eller våldta? Fundera över om du någonsin mött en kvinna som inte blivit trakasserad av någon man? Jag känner ingen. Så jo, så länge genusordningen ser ut som den gör kommer kvinnan framför dig förmodligen känns sig otrygg och du är en del av den genusordningen.

För en tid sedan samtalade jag om feminism och värdet av feminism inom en organisation. Det jag då sa var att det handlar om att vända på perspektivet. Ett problem som finns inom organisationen är att det är svårt att få kvinnor att engagera sig. Men istället för att fråga sig varför det är svårt att engagera kvinnor så bör frågan ställas, vad gör män för att kvinnor ska vara välkomna och få plats? Inom vilka områden engagerar män sig? Avsäger sig män sin plats i tex en styrelse, i ett uppdrag för att en kvinna ska få plats istället? Lyssnar män? Vem driver igenom beslut, vem lyssnar medlemmarna till?

Det handlar egentligen om att queera organisationen. Alltså att istället för att se på det avvikande så tittar en på de normer som råder. Istället för att titta på ”problemet” så tittar en på hur ”problemet” ens kunnat få uppstå. Problemet är sällan det problem som uttalats utan ett problem om vilka genusordningar och normer som råder. Mitt råd är alltså att vända på synsättet. Tycker du det som man är jobbigt att kvinnan går snabbare framför dig, fundera då på vad det är som gör att hon gör det. Vad kan du göra för att förändra situationen?

 

feminism

Sparad i Feminism, Genus

En kvinnas väg till en smörgås

Går in i köket. Tittar på bänken. Full med skal från päron. Tittar på andra bänken, full med disk. Öppnar diskmaskinen och har turen att den är tömd. Fyller på den, tömmer hoarna från matrester. Diskar undan en gryta och börjar fundera på vad som ska lagas till middag imorgon. Ifall något behöver tas fram från frysen.

Samtidigt plockar hon bort grytlapparna från bänken och lägger ner dom i lådan. Ställer tillbaka några maskiner där de ska vara och letar fram en ren disktrasa. Torkar bänkarna och slänger skräpet. Noterar att soppåsen är full. Knyter ihop den och är förståndig nog att inte gå ut med den (fyra trappor) utan tänker att hon ska sätta upp en lapp på dörren så att mannen kan komma ihåg att ta med den imorgon bitti. Går tillbaka in i sovrummet och plockar ihop disk och skräp därifrån. Ser tvätt. Går tillbaka för att hämta tvätten och lägger den i tvättkorgen. Korgen börjar bli full så hon laddar en maskin så det bara är att slå igång imorgon. Då kommer hon på att torkställningen inte är tömd. Hon går och viker ihop tvätten. Medan hon går till garderoben med kläderna rättar hon till mattan som katterna har sladdat ihop till en hög. Barnet drömmer mardrömmar och gråter. Hon går dit och tröstar, ger barnet lite vatten. Plockar upp täcket som trillat ner på golvet och det där gosedjuret som saknades. Schasar ut katterna och stänger försiktigt dörren. Plockar lite skräp som ligger där på byrån i hallen och slänger det.

Till slut kommer hon till soffan, sätter sig ner. Plockar ihop några böcker och papper som ligger på ena soffkudden och lägger ihop det till en ordnad hög. Viker ihop filtarna och lägger kuddarna till rätta. Kommer på att hon skulle ju göra en smörgås. Går till köket och kommer på att hon skulle ta fram något ur frysen för middagen imorgon. Öppnar kylskåpet för att se om det finns något att göra av det som finns där. Plockar bort en gammal öppnad förpackning av gräddfil. Tar fram smör och ost. Men innan hon stänger kylen flyttar hon på några saker så det ryms mer i kylen. Hon tar fram en smörgås och gör ordning den. Torkar bort smulorna och ställer in smöret och osten. Öppnar frysen och tar fram morgondagens middag. Kommer på att hon skulle ju frysa in bananer. Hämtar bananer och skär ner dom i mindre bitar. Lägger dom i frysen. Tar smörgåsen och går till vardagsrummet. Går tillbaka till köket och hämtar vatten. På vägen dit ser hon en övergiven kaffemugg. Tar med sig den och ställer den bland den disk som väntar på att få hamna i diskmaskinen. Sätter sig ner i soffan och äter smörgåsen. Hon känner sig lite trött. Ser sig omkring och tänker att det är dags att städa.

Sparad i Genus, HBTQ, Trollbottom tycker till

Det här med hockey och fans

Jag tycker det är galet roligt med hockey och jag är sedan många år ett Luleåfan. Nu när jag har möjlighet att faktiskt gå på matcher har det också blivit ännu roligare att följa med. Det som dock gör saker så himla trist är attityden kring andra fans då det går dåligt för laget. Jag har ett flertal gånger skrivit på lagets sida på facebook och bett folk att fundera kring sina ordval. Att försöka förnedra och förminska spelarna genom att kalla dom för kvinnor, horor, fittor eller annat liknande är inte okej. Det skulle absolut behövas mer feminism inom den mansdominerade hockeyvärlden. Därför känns det förvisso extra roligt att heja på ett lag som har en feminist (Johan Forsberg) som uttalar sig kring det. Det hoppas jag han fortsätter med, för det behövs att spelare själva går ut och säger ifrån.

Det kanske inte skulle vara så dumt med att fler hockeylag gjorde en hbt-certifiering. Där har det patriarkala samhället Kiruna gått före. Det är helt fantastiskt vilket arbete de gör. Jag önskar alltså se fler sådana initiativ från fler lag.

Men det handlar givetvis inte bara om saker som sägs på en facebooksida. Det som sägs där genomsyrar dels hur samhället ser ut (givetvis) men också hur resten av attityderna ser ut kring hockeyn. Jag har tänkt mycket på vad fansen sjunger/ropar. Det mesta är ju förvisso positivt men att skrika domarjävel, sopa etc. tja, för min del så ger det en besk smak. Jag ser hellre att det uppmuntras än förnedras. Men det behövs också en tydlighet från föreningen. Har föreningen en sida där det förs diskussioner så måste föreningen också vara tydliga med vilket språk man vill ha i sina kommentarer. Givetvis kan det vara svårt för en förening att administrera sjukt många kommentarer, som en hockeyförening med ett elitlag får. Men det handlar egentligen inte om att de tar bort kommentarer utan att de markerar tydligt med vad de vill se.

Nästa grej som blev lite extra tydligt idag då jag var och såg dagens match live. Snart ska de ha ett event; Ladys night. Som kvinna och då gissar jag enbart de som juridiskt anses vara kvinna, inte de som definierar sig som kvinna, får extra bra priser. Man vill fylla arenan med kvinnor. Visst, bra tänkt. Men med den fadda eftersmaken av kommentaren ”det ska väl bli härligt med en arena full med kvinnor, det tycker då jag” som uttalas av en man. Varför är det härligt? För att kvinnor sexualiseras om och om igen?! Och vad gör en kväll mot resten av säsongen. Möjliggör, tillgängliggör istället hockeyn för alla hela säsongen. Fundera på vad det är som gör att kvinnor då inte är lika representerade som männen. Och tillgänglighet handlar inte bara om det fysiska, hur byggnaden är tillgänglig. Utan också om hur människor behandlas, oavsett könstillhörighet.

Jag önskar i alla fall en tydlighet från Luleå Hockey och det vore toppen om Luleå fans också var tydliga för att inkludera. Om ett språk med patriarkal härskarteknik accepteras kommer inte hockeyn heller tillgängliggöras för fler.

Sparad i Feminism, Genus, HBTQ

En feministisk man

Jag är en cis-kvinna i och med det har jag en massa privilegier och givetvis måste jag ta dessa i beaktning hela tiden. Är det privilegier jag vill behålla, är det privilegier jag vill avstå, finns det privilegier jag kan tänka mig att avstå. Till exempel kan jag som cis-kvinna absolut avstå mig privilegiet att tala för en transperson. Jag kan inte tala för en transperson då jag inte är en, ändå finns det massor med cis-personer som tycker att de kan föra talan åt dessa.

Jag tänker att direkt det blir talan för någon annan som har färre privilegier än mig så bör jag fundera på om jag är rätt person att föra talan för den gruppen, de personerna. Ibland kanske det är så att min talan är viktig för att den gruppen ens ska komma på tal. Ja, då är det viktigt att jag för talan. Men det är också viktigt att jag inser när talan måste föras över till den gruppen själv. Det viktigaste av allt är att jag med mina privilegier kan använda dessa för att förbereda plats åt de som är mindre priviligierade.

Det är här män behöver lära sig att de har privilegier som kvinnor inte har. Det är här jag tänker att en feministisk man inser och försöker lära sig att inse när han som man inte ska föra talan för kvinnors situation utan ge plats åt kvinnorna själv. Män har, i den maktstruktur vi har i samhället, en högre position enbart genom att de är män. Sen finns det givetvis en hierarki bland männen, vissa har mer privilegier än andra. Men en man har bara genom att vara man fler privilegier än en de flesta kvinnor. Med andra ord, en man, en feministisk man måste vara medveten om sin maktposition och aktivt välja bort flera av sina privilegier.

En man måste aktivt välja bort privilegier så att kvinnor får möjlighet att få mer av det offentliga utrymmet. Det handlar alltså inte om att män ska låta kvinnor få ta plats utan att män ska ta sitt ansvar och inte själva ta all plats. De måste vara medvetna om sin makt, om sin position i det patriakala samhället.

Hur ofta hör man inte, på skämt eller allvar, “kvinnan ska veta sin plats”.

Jag säger detsamma “Mannen ska veta sin plats”