Sparad i Arbete, Barn

Pengavärde

Har sedan jag gått över till att springvikariera inom barnomsorgen mått så mycket bättre. Även om jag inte riktigt vet hur mycket jag får jobba eller hur mycket jag får dag till dag så känns det helt fantastiskt. I två veckor har jag jobbat såhär nu. Jag har fått jobba alla dagar, jag får erbjudanden om mer jobb än jag hinner med. Så jobb finns det. Förskolorna jag varit på tycker om mig och flera har bett mig skriva upp vad jag heter då de kan önska vem de vill helst ska komma. Känns väldigt roligt att det är så. Och jag är en god pedagog. Jag har varit på några olika fritids, det har också varit roligt även om det är något svårare. Lite större barn är svårare att få komma nära. Små barn accepterar en näst intill direkt medan stora barn är mer skeptiska. Men, det har gått bra det med. Bara genom att visa intresse, vara med men ändå våga sätta gränser så har jag fått kontakt med de flesta av barnen och flera har suckat när jag svarat nej på frågan om jag kommer imorgon med.

Det är otroligt skönt att få vara ledig på kvällar och helger. Att få tid med familjen, med sig själv. Jag mår bättre. Idag tackade jag dessutom nej till 9 förfrågningar då jag bara kände att jag orkade inte stressa iväg. Jag lyssnade på mig själv. Och ändå gör jag det inte. För jag tänker på mig själv, hur bra jag är, hur duglig jag är, utifrån hur mycket pengar jag lyckas tjäna ihop. Moderaterna lyckas bra, jag duger bara för mig själv och samhället om jag tjänar och jobbar tillräckligt bra. De lyckas så bra att jag till och med tror på det själv. Men okej, jag ska inte skylla allt på moderaterna. Det handlar egentligen inte om dom. Inte från början. Men mitt sjuka sätt att se på mig själv uppmuntras av dom och deras politik. För till och med när jag försöker berättiga för mig själv att jag tackade nej till jobb, då jag verkligen kände att det var det bästa, gör jag det genom att tänka ekonomiskt. Jag är inte värd ett skit om jag blir sjuk och sjukskriven igen, då tjänar jag ju ännu mindre och är helt värdelös för familjen. Här tänker jag i alla fall inte helt på samhället utan främst på familjen.

Men kanske är det inte så konstigt. Under väldigt många år har jag varit den som burit familjens ekonomi. Jag har inte varit ensam om att få in pengar, men jag har varit den som större delen fått in större delen av vår ekonomi. Idag är det inte så och jag kan ta det lite lugnare, jag kan ta mig råd att tacka nej om jag inte mår bra. Jag är värd, värdefull både för familjen och samhället utan att räkna i inkomst. Jag måste fatta (jag ska mamma, jag ska fatta en dag). Det är så svårt att ändra sitt sätt att tänka.

Men hur som, jag njuter av att få jobba dagtid, jag njuter av att få vara hemma på kvällar, jag njuter av att kunna hämta hem sonen tidigare på eftermiddagarna och jag njuter av att få jobba pedagogiskt. Det är så otroligt roligt.

pedagogikregnbåge

Sparad i Arbete, Hälsa

Ut i det okända

Språnget ut i det okända. Och vad det ska bli härligt. Sen vi flyttade har jag stannat kvar på mitt sommarjobb. Jag trivdes riktigt bra från början och blev som ändå glad då när jag lyckades få en schemarad månad efter månad. Jag kände dock i september att jag var på väg tillbaka till utmattningen och bestämde mig för att gå ner i tid. Sagt och gjort, jag gick ner cirka 20% för att må bra. Men så har det inte blivit. Istället har jag fått jobba väldigt många kvällar och oftast 3 av 4 helger. Det har förvisso varit korta pass men det har inte varit bra. Jag ville gå ner i tid för att få mer tid för mig, studierna och framför allt för Zacharias som kämpat på med att få nya kompisar och med sina känslor av saknaden av de kompisar han flyttade ifrån.

Jag har sedan mitten på december bara känt en stor hopplöshet. Det har varit tungt och totalt otillfredställande att åka till jobbet. Jag har fått tvinga iväg mig och bara känt ågren. Men jag har tagit rader i alla fall. Nu blir det dock slut på det hela. Jag är erbjuden en rad men skillnaden nu är att förut har schemat kunna anpassats lite utifrån vad jag kunnat för dagar. Det går inte denna gång och därför blir det lättare att säga nej. Jag har funderat i närmare två månader på att sluta ta raderna. Nu blir det så. Istället kommer jag gå över till att vara springvikarie inom handikappsomsorgen och inom barnomsorgen. Vidare söker jag självfallet andra jobb. Även sommarjobb och denna gång satsar jag fullt ut på att få ett sommarjobb som är administrativt så att jag på så vis kan få mer erfarenhet inom det området.

Beslutet att göra denna förändring kom idag och sen jag bestämde mig har jag känt mig så mycket lättare till mods. Jag har redan idag ringt de som jag måste för att få igång mitt springvikarierande. Äntligen får jag som jag ville när jag flyttade upp, en möjlighet att lite mer bestämma själv när jag kan jobba. Som springvikarie får jag fylla i när jag är tillgänglig och vilka tider jag är tillgänglig. Nu ska här jobbas mycket mindre kvällar och inga helger. Familjen ska prioriteras. Z ska prioriteras, han ska få kortare dagar så gott det bara går. Och jag ska ta hand om mig själv.

barnomsorg

Sparad i Arbete

Arbetssökande

Idag, på order från försäkringskassan gick jag och anmälde mig som arbetssökande för att skydda min sgi. Jag kom dit ganska sent då jag jobbat idag. Igår när jag försökte fixa det gick det inte på grund av tidsbrist då jag skulle börja jobba innan det fanns tid.
Jag har fått förlängt vikariat på de procent jag behöver denna månad.

När jag fick träffa en handläggare frågade han mig varför jag kom dit så sent och med sonen i släptåg, om jag var barnledig eller liknande. Mitt svar blev såklart att jag inte hunnit tidigare då jag jobbar.
Han frågade då vad jag gjorde där. Jag berättade att försäkringskassan sänkt min sgi då de menade att jag behövt anmäla mig som sökande redan då jag började min tjänst på vår nya ort. Han tyckte det lät väldigt konstigt och förstod inte alls varför man skulle anmäla sig som arbetssökande om man hade jobb. Jag jobbar inte mindre än förut men tjänar bättre.
Så som kommenter på min anmälan skrev han att jag jobbar och är nöjd med det jag har. Kommer alltså inte söka a-kassa den här månaden och förmodligen inte framöver heller. Anmälan var alltså helt onödig.

Två myndigheter som ska samarbeta men som har helt olika uppfattningar om vad som gäller. Imorgon ska försäkringskassan få ett samtal från mig där de helt enkelt får ta tillbaka min sgi till där den låg innan deras konstiga sänkning.

Sparad i Arbete, Fackligt, Politik

Det så kallade ”sovande jour”

Pacta  är arbetsgivarförbundet som arbetar vid din sida. För att skapa en stark organisation krävs en stark medspelare. Vi är stadigt förankrade både inom kommun- och landstingssektorn och privata näringslivet, vilket innebär att vi kan anpassa kommunala avtal efter era behov. Med oss bredvid er är ni rustade för motgång – och redo för framgång!”

Pacta är de som arbetar fram kollektivavtal så som HÖK som många assistenter arbetar under. Det kan finnas lite olika dock beroende på om du är anställd kommunalt eller privat. Men många går ändå under HÖK. Går du in på pacta kan du lätt hitta avtalen.

I den särskilda bilagan där jour regleras står det följande som inledning

Dessa bestämmelser gäller för
1. arbetstagare särskilt anställda för jourtjänstgöring nattetid (jourpass) samt,
2. all jourtjänstgöring inom handikappomsorgen för arbetstagare i verksamhet
som riktar sig till personer med funktionshinder, om inte lokala parter har överenskommit om annat.

Under jourtjänstgöring enligt dessa bestämmelser har arbetstagare skyldighet att
gällande punkt 1 ovan svara för den omedelbara tillsynen respektive punkt 2
ovan svara för akuta insatser samt i båda fallen att morgon och kväll biträda med
förberedelse- och avslutningsarbeten avseende löpande göromål.

Anmärkning
Arbetstagare har under jourpass rätt att sova i den mån arbetsuppgifterna medger.

Vid beräkning av arbetstid samt fastställande av lön och ersättningar enligt dessa
bestämmelser har beaktats att genomsnittligt hälften av jourpasset anses utgöra
ordinarie arbetstid och hälften anses utgöra jour.

Detta betyder att en arbetsgivare kan hävda att arbete som faktiskt sker på jouren är förberedande och avslutande arbete. Kommunal menar att man inte kan tolka det som att vanligt arbete ska utföras utan att det ska tolkas som att arbetstagaren ska göra till exempel fint inför morgondagen, förbereda frukost eller små enklare sysslor. Medan arbetsgivarorganisationen menar att vanligt arbete kan utföras.

Min situation är sådan att jag arbetar 4-5 timmar på min jour med vanligt arbete, utöver det kommer larm som i snitt är 3-4 gånger per natt. Jag har betalt för 6 timmars jour av de 12 timmar jour jag har (såvida jag inte missförstått betalningen men det är informationen jag har fått). Vi som arbetar på min arbetsplats får cirka 4 timmars sömn under natten och då sällan i sträck utan uppdelade. Vi alla upplever nätterna mer som vaken natt än som journätter och det vi vill är att i alla fall få rimligt betalt för det vi gör.
Hade jag arbetat bara med vanlig lön fram till natten hade jag fått mycket mer ob för min arbetstid än vad jag nu får.

Jag var in på min lönespecifikation igår och detta är ett utdrag av hur ersättningen ser ut för mig och för många fler

Datum                                                                                                 Antal               A-pris                 Summa

Ob-kväll jourbitr                         2012-12-11       2012-12-31       8,00                     9,70                     77,60

Ob-natt jourbitr                          2012-12-11       2012-12-31       32,00                  19,60                  627,20

Ob-Veckoslut j bitr                    2012-12-11       2012-12-31       24,00                  24,15                  579,60

Ob-storhelg jourbitr                 2012-12-11       2012-12-31       23,00                  48,40                  1113,20

Jourers lägre bil J                        2012-12-11       2012-12-31       49,00                  16,30                  798,70

Jourers högre bil J                      2012-12-11       2012-12-31       47,00                  32,60                  1532,20

Under de timmar jag jobbar som mest tjänar jag som minst.

 

Jag hittade en artikel i kommunalarbetaren där Annett Olofsson, jurist på LO-TCO Rättsskydd,
lagar, avtal och arbetsrätt svarar på en fråga om det verkligen är sovande jour (sådan jour jag har). Intressant i hennes svar är detta som jag dragit ur (hela frågan med svar kan ni läsa här)

Men det är inte jourtid när arbetstagaren utför arbete, vilket betyder att det är fråga om ordinarie arbetstid eller övertid när  ni blir väckta och utför arbete på natten. Nattarbetande är den som normalt utför minst tre timmar av sitt arbetspass under natt (22.00-06.00) eller troligen kommer att utföra minst en tredjedel av sin årsarbetstid under natt. ­Ni blir väckta tre till sex gånger varje natt. Om ni utför minst en timmes arbete under er ”sov­ande” jour är min bedömning att det är fråga om nattarbete och då gäller snävare regler för arbetstidens förläggning.

Om vi utför minst en timmas arbete under vår sovande jour är det frågan om nattarbete. Ja, vi utgör mer än 1 timmas arbete på vår sovande jour, bara att ta larmtiderna så blir det sammanlagt minst en timmas arbete. Med andra ord borde det vara andra regler.

Hur som helst är detta ett område som måste arbetas med. Det måste till bättre avtal, bättre regler och bättre betalning. Det kan inte vara okej att vi är många som får tillbringa tid på vårat arbete utan betalning och då vi har betalt är den skrattretande låg.

Det är en fråga om arbetsmiljö och arbetstid.

Jag uppmanar er därför igen, arbetar ni med ”sovande” jour, berätta för ert fack, berätta för kommunal hur det ser ut, vad ni får i lön, era arbetstider, vad ni anses ska göra under tiden etc. Kräv skillnad, var inte nöjda med att bli utnyttjade.

Tillsammans kan vi förändra

Sparad i Arbete, Politik

Assistenter – Upp till kamp

Jag gissar att det finns flera personliga assistenter runt om i landet som arbetar jour och som inte får vettigt betalt för sina jourtimmar. Eller kan det vara så att ni precis som jag inte ens får betalt för alla timmar.

Det kan inte vara okej att vi får minimal lön för de timmar vi tillbringar på vårt arbete. För även om vi sover vissa timmar så måste vi kunna rycka ut när som helst och vi har ingen möjlighet att lämna vår arbetsplats. Därför bör vi få minst normal lön för alla de timmar vi arbetar.

Kommunal har påbörjat sitt arbete för avtal 2013. De kommer bland annat ta upp detta med jour men vad jag har kunnat läsa mig till så handlar det inte om lön under jour utan bara att få bättre och tydligare regler kring jour. Därför tänker jag att det är nu vi har chans att visa vårt missnöje.

Protestera, acceptera inte att jobba gratis. Det är inte så det ska gå till och vårt arbete är mer värt än så. Vi är värda mer än att tvingas till gratisarbete.

Ett förslag till protest är att alltid skriva upp de timmar vi inte får betalt för som övertid. Tänk vilken protest det skulle kunna bli om vi alla samlar oss och skriver upp övertid för alla timmar vi inte får betalt för. Och då ska de inte räkna på att vi får halva lönen eller mindre för timmarna. Nej, vi ska ha normalt betalt för alla timmar.

Hör av er till kommunal, berätta om er situation. Berätta hur det funkar för er, vad ni får i lön eller inte i lön. Berätta och protestera. Vi är värda mer.

Upp till kamp assistenter